Har ni tänkt på hur underbart det är att vara själv hemma?
Det hade inte jag gjort för ca 30 minuter sen.
Har givetvis tänkt på det men inte så grovt som jag har gjort nu.

Jag MÅSTE bara ha musik på vart jag än är, och nu när jag är själv hemma så slipper jag gå runt och lyssna på musiken på min mobil, för nu kan jag dunka musik på datorn med mina högtalare för nu är det inte en ända stolle här hemma som kan klaga på mig.
Förutom att man kan dunka musik i hela huset kan man ha hur fula kläder som helst på sig, jag vet inte hur mycket alla mina grannar spanar in mig men antar de inte gör de så man känner sig aldrig ful i sina kläder man går runt i. Och man får lukta hur jävla mycket svett som helst utan att man känner sig äcklig.

Nu tror ni säkert att jag har strumpor som aldrig har tvättats, kalsonger som inte tvättats efter mina fotbollsmatcher, byxor som jag hade för 8 år sen när jag lekte med pappas färgburkar, tröja med Nalle Puh på samt att jag går runt och luktar som att jag inte duschat på 1 månad.
Det stämmer.. Inte.
Jag har faktiskt normala kläder på mig just nu och tro inte att jag går runt och luktar svett för det hatar jag att göra. Usch fy och blä på det.
Kläder och kläder, bar överkropp räknas inte som en klädesplagg va?

Vad är det mer som gör att det är så underbart med att vara själv hemma då?
Man kan äta när man vill, man hör aldrig några klagomål från päronen eller min syster (som förövrigt brukar vara en höjdare på att klaga på). Det sistnämnda kommer jag ångra att jag skrev med tanke på att hon läser min blogg.
Och man behöver givetvis inte säga vart man ska när man ska ut och göra stan osäker.

Det finns flera för- och även nackdelar med att vara själv hemma men det tänker jag inte ta nu.


Jag mår så jävla underbart när ingen klagar på mig och när jag får göra precis vad jag vill och när jag vill.
Ja syrran, detta stycke får du mer än gärna läsa!!
Du brukar vara en mästare, på att få mig ur balans.

Tack för mig.