Känslan är obeskrivlig.
Pang, kommer det säga.
Boom, kommer det låta.
Sen är jag.. Pappa...
Pappa Jocke.
Herregud, vad ovant!
Men gud så fräscht.


Ungen lever livet för fullt just nu verkar det som.
Sparkar, slåss, vrider och vänder på sig.
Och låter.
Eller så är det Saras hungriga mage jag hör.
Hur som helst, den lever och vill ut.
Tro det eller ej men jag vill faktiskt också att den ska ut nu.
Inte precis just NU kanske, men om några dagar skulle funka prima.




Nej, den räcker inte finger.
Tror ni inte att jag har en väluppfostrad unge eller?!
VA?!

Tänkte väl det.



Väskan till BB är packad.
Allt är köpt som behövs
Så för bövelen, kom ut!

Du kommer bli mer än välkommen när du kommer ut och kärleken
du kommer att få av mig och alla andra är obeskrivlig.
Vi syns snart, baby!

Enligt Facebook har jag visst födelsedag idag.
O fan.
Det är tur man har Facebook ibland.

Jag har inte en aning om hur ni känner men mina födelsedagar är inte lika betydelsefulla nu
som de var för några år sen.

Kommer ni ihåg när man hade kalas på Mc Donalds och lekte i bollhavet och målade ansiktet så
man såg ut som hej kom och hjälp mig?
Och när man satt där vid bordet med kungakronan på huvudet?
Där snackar vi om stil.
Det var grejer det.
Som man aldrig kommer få uppleva igen, om man inte vill vara jävligt udda...

Visst, jag uppskattar uppmärksamheten och presenterna fortfarande men det är fortfarande
inte samma sak som när man var liten.
Det hade kanske varit roligare om man kunde fylla år men att man blev yngre i istället för äldre.
Men det är ju dumt att klaga.
Man ska vara glad att man har fått ett liv här i världen.
Det är många som inte ens har fått den chansen.