Jag saknar dig, mormor.
10 år.
10 år av tårar.
10 år av sorg.
10 år av saknad.
Jag saknar dig mormor.
Och jag är definitivt inte ensam om det.
Jag var hos dig och morfar på söndagen och du var pigg och glad som vanligt.
Och på tisdag morgon får man beskedet man aldrig vill ha.
Det kändes som världen föll samman.
Som att man bara ville följa med på din resa.
En vacker dag kommer jag göra samma resa som dig men innan dess ska jag ta till vara på livet
och njuta av allt du lämnade kvar och lärde mig.
