Känslan är obeskrivlig.
Pang, kommer det säga.
Boom, kommer det låta.
Sen är jag.. Pappa...
Pappa Jocke.
Herregud, vad ovant!
Men gud så fräscht.


Ungen lever livet för fullt just nu verkar det som.
Sparkar, slåss, vrider och vänder på sig.
Och låter.
Eller så är det Saras hungriga mage jag hör.
Hur som helst, den lever och vill ut.
Tro det eller ej men jag vill faktiskt också att den ska ut nu.
Inte precis just NU kanske, men om några dagar skulle funka prima.




Nej, den räcker inte finger.
Tror ni inte att jag har en väluppfostrad unge eller?!
VA?!

Tänkte väl det.



Väskan till BB är packad.
Allt är köpt som behövs
Så för bövelen, kom ut!

Du kommer bli mer än välkommen när du kommer ut och kärleken
du kommer att få av mig och alla andra är obeskrivlig.
Vi syns snart, baby!